Advisers

Tilläggsupplysningar (Noter) - Årsredovisning

Tilläggsupplysningarna (Noterna) ska presenteras i följande ordning:

1) Redovisningsprinciper & värderingsprinciper

2) Noter till enskilda poster i enlighet med 5 kap. 3 § årsredovisningslagen (1995:1554)

3) Övriga upplysningar

Redovisningsprinciper

5 kap. 4 § ÅRL - Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder ska anges. Lag (2015:813)

Bokföringsnämndens allmänna råd

BFNAR 2016:10

Upplysningarna som lämnas beträffande företagets värderingsprinciper ska, enligt 5 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554) omfatta:  

a) information om att företaget tillämpar årsredovisningslagen och bokföringsnämndens allmänna råd, samt

b) tilläggsupplysningar om avskrivning, tjänsteuppdrag och entreprenaduppdrag till fast pris och egentillverkade varors anskaffningsvärde.

För mindre företag räcker det med en kort förklaring att K2 tillämpas, exempelvis: 

”Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag.”

Krav på upplysning om tillämpade värderingsprinciper:

Avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster

4 kap. 4 § ÅRL

Anläggningstillgångar med begränsad nyttjandeperiod ska skrivas av systematiskt under perioden.

Nyttjandeperioden för immateriella anläggningstillgångar (t.ex. goodwill) avrundas generellt sett till fem år. Givet att osäkerhet föreligger beträffande värdering av utgifter kopplade till utvecklingsarbetet.

I resultaträkningen redovisar man avskrivningar. Under vissa omständigheter får dock annan redovisning tillämpas, om det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§. Lag (2015:813)

Med nyttjandeperiod avses den tid av vilket en tillgång nyttjas enligt BFNAR 2016:10 punkt 10.20. Nyttjandeperioden för maskiner, inventarier och immateriella anläggningstillgångar får av förenklingsskäl bestämmas till fem år (BFNAR 2016:10 punkt 10.27).

Tillämpade avskrivningstiderAntal år
Maskiner och andra tekniska anläggningar5 år
Inventarier, verktyg och installationer5 år
Byggnader5 år

Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar

5 kap. 8 § andra stycket ÅRL

Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster ska anges. Lag (2015:813)

Tilläggsupplysningen ska omfatta: 

  • Avskrivningstid för varje post

  • Om avskrivningen fördelas på ett annat sätt än linjärt

  • Avskrivning av en tillgång till restvärdet, t.ex. när det redovisade värde understiger tillgångens verkliga värde   

  • Upprättas en förkortad balansräkning ska upplysningar lämnas för var och en av de sammanslagna posterna

Se exempel: 18 a som visar hur upplysningen om avskrivningar kan utformas.

Avskrivning av immateriella anläggningstillgångar (Goodwill)

5 kap. 9 § ÅRL

Vid redovisning av goodwill som tillgång, krävs en tilläggsupplysning om skälet till den valda avskrivningsperioden. Lag (2015:813)

  • Avskrivningstiden för goodwill, som uppkommer vid t.ex. inkråmsförvärv, ska tydliggöras med en upplysning om vald nyttjandeperiod.

Tjänste- och entreprenaduppdrag

BFNAR 2016:10 punkt 6.8-6.25

  • Tjänsteuppdrag: Utförande av en eller flera avtalade tjänster under en fastställd tidsperiod som ofta omfattar några år. Exempel: konsult- och revisionsuppdrag.

  • Entreprenaduppdrag: Produktion av en eller flera objekt, som sker enligt avtal under några räkenskapsår. Exempel: vanligtvis större uppdrag som byggande av fastigheter och vägar. Gäller ej vanliga intäkter från försäljning av tillverkade varor.

(BFNAR 2016:10 punkt 18.5-6)

Utför företaget tjänste- eller entreprenaduppdrag till fast pris ska man lämna upplysning om huvudregeln eller alternativregeln tillämpas. 

(BFNAR 2016:10 punkt 18.5)

Huvudregeln för uppdrag till fast pris innebär att vinsten redovisas successivt under uppdragets utförande. Alltså redovisas en intäkt under räkenskapsåret då utförandet sker, även kallad successiv vinstavräkning. Tills dess, redovisas en kortfristig fordring i balansräkningen för de upparbetade men ej fakturerade intäkterna.

(BFNAR 2016:10 punkt 18.6)

Utgår man från alternativregeln och räknar in indirekta kostnader, i värdet för pågående arbeten för annans räkning ska även det upplysas om. Indirekta kostnader kan inte direkt kopplas till ett särskilt uppdrag, exempelvis kostnader för lokalhyra eller ekonomiavdelning. Upplysningen ska inkludera storleken på nedlagda utgifter och fakturerat belopp. Vinsten redovisas endast när uppdraget är slutfört. Nedlagda ej fakturerade utgifter redovisas som lager.

Egentillverkade varor

4 kap. 3 § tredje stycket och 9 § andra stycket ÅRL & BFNAR 2016:10 punkt 12.10

I anskaffningsvärdet för egentillverkade varor ska följande direkta utgifter räknas in:

  • inköpspriset för material

  • utgifter för lön till och arbetsgivaravgifter för anställda eller inhyrd personal 

  • utgifter för frakt, importavgifter och tull

4 kap. 3 § tredje stycket ÅRL

I anskaffningsvärdet för en egentillverkad tillgång får, utöver direkta kostnader hänförliga till produktionen av tillgångar, en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader räknas med. Lag (2015:813)

Indirekta kostnader kan inte direkt hänföras till tillverkningen av en specifik vara, exempelvis förnödenheter samt avskrivning på anläggningstillgångar som använts i tillverkningen. Kostnaderna beräknas med normalt kapacitetsutnyttjande som utgångspunkt. Om anskaffningsvärdet för varulagret påverkas med mer än 10 procent, exempelvis om kapacitetsutnyttjandet överstiger det normala, ska varulagret inkludera pålägget utifrån den överstigande delen (BFNAR 2016:10 punkt 12.11).  

Egentillverkade varor redovisas i balansräkningen, antingen som "Varor under tillverkning" eller "Färdiga varor och handelsvaror". Förändringen av det redovisade värdet mellan åren redovisas i resultaträkningen, som "Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning".  

BFNAR 2016:10 punkt 12.12

I anskaffningsvärdet för en egentillverkad vara får man inte räkna in

  • ränteutgifter

  • lagerhållningskostnader

  • administrationsomkostnader

  • försäljningsomkostnader

  • forsknings- och utvecklingskostnader

Gäller för såväl direkt som indirekta kostnader.

Noter till resultaträkningen

Medelantalet anställda

5 kap. 20 § ÅRL

En upplysning ska lämnas om medelantalet av de personer som har varit anställda under räkenskapsåret. Lag (2015:813)

Medelantalet anställda ska beräknas enligt Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2016:10 punkt 18.9) om gränsvärden.

Beräkningen av medelantalet anställda

Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2006:11) om gränsvärden

Beräkningen av medelantalet anställda syftar till att återspegla antalet heltidstjänster i relation till de anställdas arbetsvolym under ett givet räkenskapsår. Beräkningen av medelantalet kan ske på olika sätt. Exempelvis kan beräkningen baseras på individnivå och utgå från de villkor som gäller på arbetsstället för att visa antalet heltidstjänster. Föreligger en mer komplicerad situation med deltidsanställning eller säsongsarbete, kan en alternativ beräkning användas: totala summan arbetade timmar dividerat med normal arbetstid.

  • Arbetade timmar inkluderar den tid som företaget betalat ersättning för i utbyte mot arbete, inklusive tid för semester, tjänstledighet och sjukfrånvaro. Övertidsarbete (betald eller obetald), inarbetad flextid, oavlönat eller ideellt arbete ska dock ej inkluderas.

  • Normal arbetstid, av förenklingsskäl, antas den uppgå (schablon) 1 920 timmar (8 h × 5 dagar × 4 veckor × 12 månader). Ska justeras beroende på räkenskapsårets omfattning, dvs om det är annat än tolv månader (räkenskapsårets antal månader / 12 månader × arbetstid under året).

Båda beräkningsmetoderna kan tillämpas parallellt, alltså kan man utgå från en individuell bedömning vad gäller arbetstiden för heltidsanställda, samtidigt som de övriga bestäms enligt schablonen 1 920 timmar.

Två eller fler representativa tidpunkter under räkenskapsåret får även användas som beräkningsunderlag för medelantalet anställda. Förhoppningen är att beräkningen med valda tidpunkter som utgångspunkt ska motsvara i samma resultat som om den baserades på arbetade timmar eller antalet individer. Därför bör företag med stor andel säsongsarbetare utgå från mätningar under såväl hög- som lågsäsong. Motsvarande villkor gäller för bolag som är under omstrukturering, där mätningar bör göras innan samt efter.

Exceptionella intäkter och kostnader

5 kap. 19 § ÅRL

Om ett företag har haft intäkter eller kostnader som är exceptionella i fråga om storlek eller förekomst, ska tilläggsupplysningar lämnas för alla sådana intäkter eller kostnader. Lag (2015:813)

Avviker en specifik intäkt eller kostnad markant från vad som annars anses normalt förekommande (ofta av engångskaraktär), bör den anses vara exceptionell. Vanligtvis både på grund av sin engångsförekomst samt exceptionella omfattning, men sällan enbart det senare som utgångspunkt.

Exempel på exceptionella intäkter och kostnader:

  • en uppgörelse i en rättstvist,

  • avveckling eller omstrukturering av en verksamhet,

  • nedskrivning eller återföring av anläggningstillgång,

Skriver man ner fler än en anläggningstillgång eller haft kostnader till följd av en rättstvist, ska man lämna upplysningar om arten och storleken för respektive post. De berörda posterna i resultaträkningen hänvisas alltså separat i noten som ”nedskrivning av materiella anläggningstillgångar” och ”övriga externa kostnader”.

Se exempel:

Exceptionella intäkter och kostnader
Avsättning för pågående rättstvist2 000 000
Nedskrivning av materiella anläggningstillgångar5 000 000

Noter till balansräkningen

Anläggningstillgång

5 kap. 8 § ÅRL & Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) (SFS 2015:813)

Mindre företag som följer K2-regelverket behöver inte lämna upplysning om ackumulerade avskrivningar, nedskrivningar och uppskrivningar. Samma gäller för korrigeringar av tidigare års motsvarande poster.

Inventarier, verktyg och installationer

Inventarier, verktyg och installationer, exempelvis bilar och datorer, som är avsedda att användas inom försäljning och administration.

5 kap. 8 § första stycket ÅRL

För varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 ska upplysningar lämnas om tillgångarnas:

  1. anskaffningsvärde enligt 4 kap. 3 §

  2. tillkommande och avgående tillgångar

  3. överföringar

  4. årets avskrivningar enligt 4 kap. 4 §

  5. årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket

  6. årets uppskrivningar, med särskild upplysning om uppskrivningsbeloppets användning och hur mycket av det som kvarstår oavskrivet. Lag (2015:813)

Allmänt råd 

BFNAR 2016:10 punkt 18.10

Enligt 5 kap. 8 § första stycket 1 årsredovisningslagen (1995:1554) ska upplysningen om tillgångarnas anskaffningsvärde inkludera tillgångarnas ingående och utgående anskaffningsvärd. En upplysning ska lämnas för varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen enligt 5 kap. 8 § ÅRL. Inkluderat i upplysningen följer även helt avskrivna tillgångar förutsatt att de inte har utrangerats. Alltså att anläggningstillgången inte återstår i verksamheten på grund av att den skrotats eller på annat sätt gjorts oduglig. Utrangerade tillgångar registreras i anläggningsregistret, samtidigt i bokföringen ska den utrangerade tillgången krediteras bort från tillgångar och debiteras bort från ackumulerade avskrivningar.   

Nedskrivning av inventarier och maskiner

Om nyttjandeperioden är bestämt till 5 år för inventarier och maskiner ska en nedskrivning göras endast om det är uppenbart det behöver göras (BFNAR 2016:10 punkt 10.34). Bestäms nyttjandeperioden för maskiner och inventarier till längre än 5 år kan en nedskrivning göras, förutsatt att följande två villkor är uppfyllda (BFNAR 2016:10 punkt 10.35):

  • tillgångens funktion/användbarhet i företaget har minskat avsevärt till följd av en inträffad händelse (nedskrivningsindikation)

  • senast 2 år efter att nedskrivningsindikationen inträffade kan inte tillgångens nytta antas vara återställd.

En tillgång ska skrivas ner till det värde den skulle haft vid normal avskrivning med nyttjandeperiod om 5 år, alternativt till det verkliga värdet, dvs om det är uppenbart lägre. Kan företaget istället visa att tillgången har ett högre verkligt värde (BFNAR 2016:10 punkt 10.36) får tillgången skrivas ned till ett högre värde än dess nyttjandeperiod på 5 år.

Byggnader och mark

Förutom byggnader, mark och markanläggningar, redovisas även maskiner avsedda för en byggnads allmänna användning. Fastighetsbolag redovisar sitt innehav som lager.

BFNAR 2016:10 punkt 10.29-10.31

Mark har normalt en obegränsad nyttjandeperiod och ska därför inte skrivas av. Byggnads- och markinventarier skrivs av enligt förenklingsreglerna för maskiner och inventarier (5 år). I andra fall får nyttjandeperioden avseende skogsvägar och täckdiken bestämmas till 10 år av förenklingsskäl. För övriga markanläggningar gäller 20 år.

Nedskrivning av byggnader och mark

Endast om det är uppenbart att värdet på balansdagen betydligt understiger det redovisade värdet, kan en nedskrivning av byggnad, markanläggning och mark göras. Företaget ska göra en individuell prövning och uppskattning för varje enskild avskrivningsenhet och skriva ned den till dess återstående värde (BFNAR 2016:10 punkt 10.37). En nedskrivning kan vara nödvändig om taxeringsvärdet minskat till den grad att taxeringsvärdet multiplicerat med 1,33 understiger det redovisade värdet. Det återstående värdet kan i så fall fastställas till taxeringsvärdet multiplicerat med 1,33.

Enligt 4 kap. 5 § fjärde stycket ÅRL ska nedskrivningar redovisas i resultaträkningen. Det kan även vara uppenbart att en nedskrivning ska göras om företaget beslutat avyttra tillgången, men bedömer att marknadsvärdet väsentligt understiger det redovisade värdet. Exempelvis på grund av brand, rivning eller att tillgången på något annat sätt är obrukbar. Nedskrivningsbehovet av en tillgång ska dock alltid utgå från den återstående uppskattade nyttan i verksamheten. Skillnad görs i en avyttringssituation där utgångspunkten vid bedömningen är det beräknade försäljningsvärdet.

Om avtal om avyttring finns på balansdagen och avyttringen beräknas ge upphov till i en realisationsförlust ska byggnader, markanläggningar och mark skrivas ned till nettoförsäljningsvärdet. Anledningen till nedskrivningen i denna situation baseras på att avyttringen inte kommer att redovisas förrän risken och tillträde till fastigheten övergår till köparen.

Lån till delägare eller närstående

5 kap. 18 § ÅRL

En upplysning ska lämnas om företaget har en fordran på en delägare, styrelsemedlem, verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare i företaget. En sådan fordran kan inkludera ställda panter, liknande säkerheter, garantier eller andra ekonomiska åtaganden som är förmånliga för befattningshavaren. Posten medräknas under rubriken ”finansiella anläggningstillgångar” i balansräkningen.

Upplysningar om lånets

  • storlek

  • lånevillkor

  • räntesatser

  • återbetalda belopp

  • säkerheter, garantier och andra ekonomiska åtaganden

    • beloppet av vilket säkerhet ställts för

  • befattningshavarens anknytning till företaget

  • avskrivning av lånet

Upplysningen ska även lämnas om företaget avstått från att kräva in lånet. Lag (2015:813).

Långfristiga skulder

5 kap. 13 § ÅRL

Om ett företag har skulder som ska betalas senare än fem år efter balansdagen, ska det lämna en upplysning om summan av dessa. Lag (2015:813).

Exempel:

  • Obligationslån

  • Checkräkningskredit

  • Övriga skulder till kreditinstitut

  • Skulder till koncernföretag

  • Skulder till intresseföretag och gemensamt styrda företag

  • Skulder till övriga företag som det finns ett ägarintresse i

Ställda säkerheter

5 kap. 14 § ÅRL

Om ett företag har ställt säkerheter, ska det lämna upplysningar om säkerheternas omfattning, art och form. Lag (2015:813)

BFNAR 2016:10 punkt 18.13

De upplysningar som ska lämnas enligt 5 kap. 14 § årsredovisningslagen (1995:1554) om arten och formen för säkerheten är om säkerheten är en

  • Företagsinteckning: företagshypotek, en del av verksamheten är pantsatt som säkerhet för banklån.

  • Fastighetsinteckning: en del av fastigheten är pantsatt som säkerhet för lån vid köp av fastighet.

  • Tillgång med äganderättsförbehåll: tillgångar köpta genom kredit eller på avbetalning där säljaren har rätt att återta tillgångarna vid utebliven betalning.

  • Belånad fordran,

  • Annan ställd säkerhet: t.ex. pantsättning av andelar i dotterföretag som säkerhet för banklån.

De upplysningar som ska lämnas enligt 5 kap. 14 § årsredovisningslagen (1995:1554) om omfattningen av säkerheterna är

  • för respektive slag av inteckning enligt punkt 18.13 a–b: inteckningens belopp

  • för respektive slag av säkerhet enligt punkt 18.13 c–e: tillgångens redovisade värde.

Bestämmelsen inkluderar panter och liknande säkerheter som har ställts för avsättningar, skulder och eventualförpliktelser som säkerheter ställda till förmån för någon annans skuld. Värdet på kapitalförsäkringar kan exempelvis vara en ställd säkerhet för pensionsåtaganden.   

När en tillgång är ställd som säkerhet ska tillgångens redovisade värde omfatta säkerheten och detta ska lämnas som upplysning. Handlar det om en inteckning/pant ska upplysningen istället avse de ställda säkerheternas belopp, för respektive inteckning.     

PostUpplysning lämnas om
Företagsinteckningbeloppet på inteckningen (pantbrev som inte är ställda som säkerhet för något åtagande ska inte anges)
Fastighetsinteckningbeloppet på inteckningen (pantbrev som inte är ställda som säkerhet för något åtagande ska inte anges)
Tillgångar med äganderättsförbehålltillgångens redovisade värde
Belånade fordringartillgångens redovisade värde
Andra ställda säkerhetertillgångens redovisade värde

Eventualförpliktelser

5 kap. 15 § ÅRL

Eventuella förpliktelser, garantiåtaganden, eller ekonomiska åtaganden som inte tas upp i balansräkningen, ska summan av dessa lämnas som en särskild tilläggsupplysning. Lag (2015:813)

En eventualförpliktelse är ett potentiellt åtagande till följd av avtal eller offentligrättsliga regler för vilket

  • ett utflöde av resurser väntas inträffar beroende på om en eller flera händelser sker

  • osäkert om dessa framtida situationer inträffar

  • det ligger utanför företagets kontroll om händelserna inträffar.

Eventualförpliktelse kan även vara en icke redovisad skuld eller avsättning, ett åtagande till följd av avtal eller offentligrättsliga regler, som på grund av att

  • ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet är inte sannolikt, eller

  • en uppskattning av beloppet kan inte göras på ett pålitligt sätt.

Förutom det kan en eventualförpliktelse även vara ett informellt åtagande som uppfyller villkoren i första eller andra stycket.

Enligt 5 kap. 15 § årsredovisningslagen (1995:1554) ska alltid en upplysning lämnas om företaget

  • har tecknat ett borgensåtagande eller liknande, eller

  • är delägare i ett annat företag med obegränsat ansvar.

Ett åtagande brukar vanligtvis redovisas som skuld eller avsättning eller upplysas om som eventualförpliktelse. Beroende på om samtliga villkor för att redovisa en skuld, eller avsättning, inte uppfylls ska företaget lämna upplysning om åtagandet som eventualförpliktelse. Åtagande omfattar alltid en extern part, exempelvis allmänheten. Dock kan ett företag inte ha ett åtagande gentemot sig själv.

Eventualförpliktelser som inte tas upp i balansräkningen är bland annat ekonomiska åtaganden, garantier och eventuella förpliktelser.

Med garantier och ekonomiska åtaganden avses en förpliktelse som företaget frivilligt har accepterat. Har ett företag exempelvis medvetet ställt ut garantier som de vet inte behöver infrias och alltså inte redovisas som en skuld eller avsättning, bör summan av dessa ingå i upplysningen om eventualförpliktelser.

Skadeståndsansvar och verksamhetsansvar som företaget oaktsamt åtagit sig kan även utgöra eventuella förpliktelser. Det kan vara ett krav att företaget lämnar upplysningar om ansvar vid miljöfarlig verksamhet eller betalningsansvar av en pågående skadeståndstvist.  

Summan av eventualförpliktelser ska anges i upplysningen. Förpliktelsernas art och form behöver däremot inte anges.

Beloppen som ska ingå i upplysningen är bland annat

  • den mest riktiga uppskattningen av åtagandet

  • värdet av åtagandet

  • summan av det andra företagets skulder och avsättningar på balansdagen

OBS! Eventualförpliktelser får inte beräknas till nuvärdet. Kan företaget inte estimera värdet av eventualförpliktelsen, ska detta tydliggöras i upplysningen om att det finns en eventualförpliktelse. 

Säkerheter, åtaganden m.m. till förmån för styrelseledamot m.fl.

5 kap. 18 § ÅRL

Tillgångar, avsättningar och skulder som avser flera poster

3 kap. 4 § första stycket andra meningen ÅRL

Tas en tillgång, avsättning eller skuld upp i flera poster i balansräkningen, ska förhållandet till de andra posterna upplysas om.

När exempelvis ett banklån redovisas som både lång- och kortfristig skuld, ska en tilläggsupplysning lämnas med hänsyn till deras uppdelning. Samma gäller för en avsättning respektive skuld som innefattar ett åtagande av olika delar.

Exempel 18 f visar hur upplysningen kan utformas.

Skulder som avser flera poster
Långfristiga skulder
Övriga skulder till kreditinstitut1 350 000
Kortfristiga skulder
Övriga skulder till kreditinstitut150 000

Gör din årsredovisning online genom edeklarera.se

Gör din årsredovisning själv snabbt och enkelt direkt i webbläsaren. Använd oavsett bokföringsprogram och lämna in digitalt direkt till Bolagsverket.

Ny årsredovisning