K-regelverk
Innehåll
Vad är ett K regelverk?
Reglerar upprättandet av årsredovisning eller årsbokslut. Reglerna inkluderar bland annat tillvägagångssätt för värdering av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.
Upprättas en årsredovisning enligt ett regelverk, ska ingen överskridande tillämpning ske från andra allmänna råd. Alltså ska det valda K-regelverket tillämpas till fullo.
Ett årsbokslut innehåller endast resultaträkning, balansräkning och vissa tilläggsupplysningar, medan en årsredovisning även inkluderar en förvaltningsberättelse och för större företag en kassaflödesanalys.
I syfte om att förenkla den lagreglerade redovisningen för små och onoterade företag har Bokföringsnämnden (BFN) delat upp företagen i fyra kategorier:
K1 regelverk
Kategori 1
Gäller för: (Små) Enskild firma/näringsidkare & handelsbolag.
Små, dvs. om omsättningen understiger 3 miljoner kronor.
Extern intressent: Vanligtvis endast Skatteverket.
Regler: Kraftigt förenklade, nära skattereglerna.
K2 regelverk
Kategori 2
Alternativregelverk (måste väljas aktivt för att K3 inte ska gälla)
Gäller för: (Mindre) Aktiebolag och ekonomisk förening.
Externa intressenter: Skatteverket, Bolagsverket och banker mm.
Regler: Enkla att följa och anpassade till skattereglerna.
K3 regelverk
Kategori 3
Huvudregelverk välj automatiskt för alla företag om inget annat anges.
Gäller för: (Större) Onoterade företag.
Externa intressenter: Skatteverket, Bolagsverket, banker och finansiärer mm.
Regler: Väldigt avancerade.
K4 regelverk
Kategori 4
Gäller för: Noterade företag samt de som frivilligt väljer att följa IFRS/IAS.
Externa intressenter: Skatteverket, Bolagsverket, Finansinspektionen, aktieägare, och media mm.
Regler: Avancerade och väldigt kostsamma att följa. Utarbetas främst på EU-nivå.
Mindre eller större företag
Ett företag övergår från mindre till större när minst två punkter, två år i rad, uppfylls (ÅRL 1 kap. 3 §):
> 50 anställda
> 40 Mkr i balansomslutning
> 80 Mkr i nettoomsättning
K2 regelverket – Årsredovisning i mindre företag
Generellt om K2
Majoriteten av företag i Sverige tillämpar K2-regelverket, som är en betydligt förenklad version av K3-regelverket. K2-regelverket var tidigare uppdelat i två delar, en för årsredovisning i mindre aktiebolag (BFNAR 2008:1) och en för mindre ekonomiska föreningar (BFNAR 2009:1). Numera har de båda slagits ihop under ett och samma regelverk: K2 årsredovisning i mindre företag (BFNAR 2016:10). K2 reglerar sättet av vilket en årsredovisning ska upprättas, kompletterande vägledning tillämpas från Bokföringsnämndens allmänna råd, praxis och andra regler om bokföring och ändring av regelverk. Regelverket är grovt förenklat och tillåter bland annat tillämpning av försiktighetsprincipen.
Tillämpning av ett K2-regelverk
Det valda regelverket ska tillämpas i sin helhet, alltså ska mindre företag som väljer att utgå från K2-regelverket inte tillämpa andra allmänna råd vid upprättande av deras årsredovisning. Undantag gäller vid exempelvis fusion av helägt aktiebolag där BFN:s regler ska tillämpas. Saknas vägledning för en fråga gällande upprättande av en årsredovisning i det allmänna rådet förlitar man sig istället på praxis om behandling av liknande frågor. Ytterligare reglering hittar man från årsredovisningslagens grundläggande redovisningsprinciper (ÅRL 2 kap. 4 § första stycket) och allmänna rådets grundläggande principer. I samma kapitel, 2 § står det att en årsredovisning ska upprättas i enlighet med god redovisningssed och följaktligen uppnå en så rättvisande bild som möjligt. God redovisningssed innebär förenklat att lagar, rekommendationer och praxis följs.
Fördelar med K2-regelverket
Ger företaget möjlighet till utnyttjande av förenklingar i form av schablonlösningar, exempelvis gällande periodisering av inkomster och utgifter. Understiger beloppet 5 000 kr slipper man periodisera posten mellan åren. Ett företag som tillämpar K2-regelverket kan även förenkla avskrivningstiden för maskiner och/eller inventarier till en nyttjandeperiod om fem år. Skatteregler tillämpas dock vid avskrivning av fastigheter.
Försiktighetsprincipen är en viktig utgångspunkt och innebär att vid osäkerhet kring en tillgångs- eller skulds värdering, ska man helst välja en lägre respektive högre värdering. Konkreta exempel på tillämpning av försiktighetsprincipen är realisationsprincipen, lägsta värdets princip och anskaffningsvärde. Realisationsprincipen handlar om att en intäkt realiseras, tas upp, endast när varan övergått till kunden. Lägsta värdets princip handlar om att man ska värdera ner tillgångar till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga värdet (marknadsvärdet) på balansdagen. Principen om anskaffningsvärde är självförklarande och innebär att tillgångar värderas högst till motsvarande värde som vid anskaffning. Det är dock inte tillåtet att aktivera utgifter för egenupparbetade immateriella tillgångar, som man får vid tillämpning av K3-regelverket (2 kap. 4 § ÅRL).
Vid nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar samt avsättningar måste väsentlighetsreglerna tillämpas med hänsyn till gränsvärdena. Väsentlighet handlar om hur mycket information eller snarare hur hög detaljgraden ska vara i årsredovisningen för att uppvisa en rättvisande bild av företagets ställning och resultat gentemot andra intressenter utan att bli allt för överflödigt.
Kraven för upplysningar om t.ex. tillämpade redovisningsprinciper är väldigt förenklade och det räcker att bara ange att upprättandet skedde i enlighet med årsredovisningslagen och BFNAR.
Exempel: ”Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag.”
Vidare kan man frivilligt, utöver lagens krav, välja om man vill lämna ytterligare tilläggsupplysningar/noter till resultat- och balansräkningen.
Uppställningsform
Fastställda uppställningsformer gäller vid tillämpning av K2-regelverket för en förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräkning. Vad beträffar uppställningen av resultaträkningen måste den vara kostnadsslagsindelad. Det är inte tillåtet att inkludera extra rubriker eller rader, t.ex. summeringsrader, än de som fastställs i uppställningsformen.
K2 eller K3?
Reglerna som mindre företag enligt gränsvärdena i årsredovisningslagen behöver tillämpa när en årsredovisning upprättas samlas i K2 regelverket. Enskilda näringsidkare, publika aktiebolag, aktiebolag som är moderföretag och som upprättar koncernredovisning får inte tillämpa de allmänna råden. Är företaget något av de senare, eller ett större företag, upprättas årsredovisningen enligt K3 Årsredovisning och koncernredovisning (BFNAR 2012:1).
Under Redovisningsregler för aktiebolag hittar man vägledning och de allmänna råden.
Redovisningsregler - Aktiebolag
Bokföringsskyldighet: Inleds i samband med bolagsregistrering via Bolagsverket. Vilande bolaget utan aktiv näringsverksamhet är bokföringsskyldiga.
Aktiebolaget ska följa bokförings-, årsredovisningslagen och BFNAR:
Löpande bokföring av alla affärshändelser
Alla bokföringsposter ska speglas av en verifikation
Alla handlingar ska vara tillgängliga i 7 år (digitalt/papper)
En årsredovisning ska upprättas efter varje räkenskapsår
Fördelar med K3-regelverket
Redovisning för materiella anläggningstillgångar:
Anskaffningsvärdet på varulager får inkludera indirekta utgifter, jämfört med K2 där det kostnadsförs direkt.
Tillverkar företaget egna varor, kan dessa värderas till ett högre lagervärde genom att bokförda kostnader för tillverkade icke sålda varor blir lägre.
Företag som utför tjänste- och entreprenaduppdrag har mer omfattande frihet vad gäller bokföring av intäkter/kostnader för pågående arbete.
Redovisa utvecklingskostnader för immateriella anläggningstillgångar i balansräkningen som en tillgång. Vilket resulterar i lägre kostnader i resultaträkningen och förbättrad soliditet.
Företag under stark tillväxt med underskott kan exempelvis utnyttja möjligheten till att bokföra uppskjuten skatt som en intäkt, vilket ökar resultatet.
Visar en mer rättvisande bild – av företagets ekonomiska utveckling, ställning och resultat. En mer heltäckande och avancerad årsredovisning kan efterfrågas av finansiärer och andra intressenter.
Äger företaget fastigheter kan reglerna för avskrivningar samt förbättringsutgifterna bokföras på ett fördelaktigare sätt.
Kan använda en funktionsindelad resultaträkning.
Nackdelar med K3-regelverket
Tar längre tid
Mer komplicerade regler
Kräver mer kompetens
Övergång mellan K2 och K3
Byte från K2 till K3
Det går alltid att byta till K3-regelverket - Årsredovisning och koncernredovisning (BFNAR 2012:4 punkt 2)
Övergången ska redovisas i enlighet med reglerna om ”första gången det allmänna rådet tillämpas” (BFNAR 2012:1 kapitel 35).
Byte från K3 till K2
Möjligt att byta en gång, det är dock inte tillåtet att byta tillbaka utan särskilda skäl.
Särskilda skäl är exempelvis byte av ägare eller betydlig nedgång av verksamhetens omfattning.
Övergången ska redovisas i enlighet med reglerna om ”första gången det allmänna rådet tillämpas” (BFNAR 2016:10 kapitel 20).
Gör din årsredovisning online genom edeklarera.se
Gör din årsredovisning själv snabbt och enkelt direkt i webbläsaren. Använd oavsett bokföringsprogram och lämna in digitalt direkt till Bolagsverket.